Kalle Widmark som besegrade sin sjukdom, kom tillbaka, och blev världsmästare på både 1000 och 10 000 m i Vaxholms-VM 1938.
Den förste världsmästaren
Han var född 1911 och avled 1995 och blev Sveriges första världsmästare i kanot och fick postumt titeln "1900-talets främsta idrotts-man" i Västmanland. En vän och träningskamrat berättar.
– Under min juniortid bodde jag i Västerås och hade den stora förmånen att få träna tillsamman med Kalle Widmark, världsmästare på 1000 och 10 000 meter i Vaxholm 1938.
– Kalle var bra skidåkare, hygglig orienterare och helvass i kanot. Och ni kan skriva upp att han tränade! Paddling tre gånger om dagen under kanotsäsongen. Han gick som ett urverk, alltid samma fart, alltid lika många paddeltag per minut och vann oftast milen med ett par minuter före sina konkurrenter.
Så snabb var han
Den som med de orden beskriver sin idol från den tiden är Arne Stålberg som under förbundets jubileumsår passar på att fylla 84. Men som ännu inte lagt in kanoteni garaget.
– Vid en tävling i Finland var Kalle så mycket före de övriga så publiken inte trodde att han var med i tävlingen utan hejade när tvåan gick i mål, berättar Arne och menar att framgångarna var frukten av en mycket allsidig träning där frigymnastik stod högt på listan och där Kalle var mycket skicklig i romerska ringar.
En av Sveriges mesta SM-deltagare, Arne Strålberg som väl minns sin klubbkamrat Kalle Widmark.
"Målfoto" från VM i Vaxholm 1938. Kalle Widmark vinner 1000 m.
Obotligt hjärtfel
Omkring 1935 blev Kalle sjuk. Det var alltså före hans storhetstid. Han kunde ligga först i en tävling då kroppen sade stopp. Hjärtat arbetade som en stångjärnshammare och han fick ingen luft. Doktorn konstaterade obotligt hjärtfel och inåtgående struma och avrådde bestämt från all idrott. Men Kalle gav sig inte. Med tävlandet var det slut, men han fortsatte att träna, men i lugnare tempo och så lade han om sin livsföring radikalt. Kalle blev ett mönster av skötsamhet och gick in för den waerlandska linjen och
kom så småningom i gammal fin form igen och kunde åter börja träna för fullt. 1937 kom han tillbaka till tävlingsbanan och 1938 blev han som vi vet dubbel världsmästare.
Så minns Arne Stảlberg sin kamrat från den tiden. Arne som började sin SM-karriär med att vinna JSM 1942 och som fanns med i startlistan på 10.000 meter i SM så långt fram som till SM 1977 i Norrköping.
Text från jubileumsboken "Svenska Kanotförbundet 100 år 1904–2004"
Publicerad: 2024-11-01
Senast uppdaterad: 2024-11-01
Författare: Helene Ripa