Styrelsemöte i Svenska Kanotförbundet 1934. Fr. vä. Tosse Linder (ÅSS), C. W. Ström (KS Ågir), Jonas Asschier ordförande,
Jonas Lindgren sekreterare, Niss Holm kassör, Elis Waller (VKF), Okänd, Ivan Heed (WKK).

VÅr historia

Svenska Kanotförbundet bildades 1904 och var då en av åtta sektioner i det nyinstiftade Riksidrottsförbundet (RF). Samtliga idrottsektioner var i början organisatoriskt sett knutna till RF där överstyrelsen utsåg sektionsstyrelser för respektive idrott. Först 1911 började idrottssektionerna benämnas specialförbund (SF) i RF:s stadgar.

Första kanotföreningen

Redan på 1800-talet fanns det kanotföreningar i Sverige. Den första kända kanotföreningen är Uppsala Kanotsällskap startades 1899, men upplöstes redan 1902. Kanske för att det innan RF:s tillkomst inte fanns en samlad organisation kring den svenska idrotten och kanot förblev därför relativt okänd och anonym.

"Föreningen för Kanotidrott" i spetsen

När Svenska Kanotförbundet bildades fanns det endast en kanotförening i Sverige – Föreningen för Kanotidrott (FKI). FKI startades 1900 och består än idag. Det var också därför helt naturligt att det hämtades ledamöter från FKI när RF skulle utse en sektionsstyrelse. Även om det i den första styrelsen fanns representanter från Göteborg och Malmö var det FKI som var tongivande inom kanotförbundet. Det var ett uppdrag som de skötte föredömligt med tanke på förbundets utveckling och att det finns än idag.

Förbundets verksamheten under de två första decennierna är inte allmänt känt och även in på 1920-talet hade styrelsen till stor del kansliet "på fickan". Det finns dock en del dokumentation i de olika medlemsföreningarnas egna verksamhetsberättelser.

Förbundet tar form

Svenska Kanotförbundets första kansli upprättades på Biblioteksgatan 11 i Stockholm och låg granne med dåvarande sekreterare Olov Verners firma. Arrangemanget underlättade naturligtvis kontakten mellan förbund och föreningar då Olov alltid fanns tillgänglig under de trettio år som han var sekreterare i förbundet, 1937–1966. Första fast anställda kanslisten var Märta Andersson som tillträdde 1954.

Kommittéer

Under 1950-talet utökades verksamheten genom tillsättande av kommittéer – dam, film, instruktion, långfärd, medalj, tävling, ungdom och märkesombud. Tack vare ekonomiskt stöd från RF kunde Leif Andersson 1966 anställas som ungdomskonsulent och därmed ökade samarbetet mellan föreningarna och förbundet ytterligare.

Riksinstruktör

Ett annat stort steg togs 1977 när Lars "Snickar-Lasse" Andersson anställdes som riksinstruktör med uppgift att lära ut tävlingsteknik samt ansvara för landslaget.

Föreningarna

Det dröjde flera år innan Svenska Kanotförbundet fick någon tillökning i föreningsförteckningen. Närmast efter FKI kom Örebro KF samt Huskvarna och Jönköpings Roddsällskap, som tagit upp kanotidrott i sin förening. För de första anslutna föreningarna i kanotförbundet finns nedan angivet stiftelseår.

• 1907 Örebro KF
• 1909 Brunnsvikens KK
• 1911 Göteborgs KF
• 1916 Uppsala KF
• 1922 Köpings KK
• 1922 Västerås KF
• 1923 Westervik KK

Seklets första hälft visade på en stadig uppgång i antal föreningar och 1925 fanns det 16 föreningar i förbundet. Det var framför allt framgångarna på tävlingsbanorna, och då främst VM -38, som ledde till den positiva trenden i antal föreningar. 1940 var hela 89 föreningar anslutna till Svenska Kanotförbundet och krigsåren 1940–45 betydde ytterligare uppsving för kanot.

Bakslaget blev dock mycket kraftigt när motorna kom efter kriget. Bilar och mopeder vände bort blicken och intresset för kanoterna. Antalet föreningar minskade krafitgt och var 1955 nere i bara 74 stycken. Och där stod det och pendlade i ett tiotal år. 1969 hade antalet åter ökat och var uppe i 84 och 1981 kunde 112 föreningar räknas in i gemenskapen.

När Svenska Kanotförbundet 2004 fyllde 100 år var antalet anslutna föreningar 132 stycken.

Text och bilder från jubileumsboken "Svenska Kanotförbundet 100 år 1904–2004"